Att förlora min bästa vän & syster

Att förlora min syster som stod mig nära är något utav det svåraste jag vart med om i mitt liv.

Att se henne dö mitt framför mig och till och med tina bort framför näsan på mig det sista året vid hennes liv. Min syster föddes med en hjärnskada som gjorde henne handikappad, hon var så graft handikappad att hon varken kunde prata gå eller göra något helt själv.

Dem flesta skulle kalla henne för CP, Sär, särbarn, störd eller kanske bara för handikappad men som sagt cp eller inte det var hon.

Hon dog som sagt när jag var 9 år gammal och det hela kom som en stor chock för mig. Jag hade aldrig sätt min syster som en mycket sjuk person. Under hela min uppväxt så hade jag sätt henne som vilken syster som helst, eller inte som vilken syster som helst, jag visste att hon hade ett handikapp och att hon inte var som alla andra. Men jag såg henne aldrig som sjuk.

Men den dagen hon dog mitt framför mina ögon var en dag då jag förändrades helt som person. Det var då mitt liv krossades i små bitar. Jag kunde inte fatta att min syster verkligen var död och jag trodde faktiskt helt på fullaste allvar att det var som ”punkt’d” på MTV, att de skulle komma fram med ballonger och säga att det hela var ett skämt, men det var det inte…

Jag lärde mig att gå vidare med livet, men det gjorde jag aldrig, tiden bara gick men jag accepterade aldrig att min syster faktiskt var död. Inte ens på begravningen, jag kan faktiskt erkänna att jag inte ens grät på begravningen fastän hon låg där mitt framför mig, jag kunde inte ens då inse att hon faktiskt var död.

Jag vart äldre och det hela vart bara mer och mer jobbigare för mig, jag ville själv inte leva en sekund och jag önskade jag kunde göra vad som helst för att byta ut mitt liv så att hon skulle få komma tillbaka till jorden och få leva ett normalt liv, men det hända så klart aldrig.

Tillslut när jag var som mest på botten utav jordens djupaste mörka hål så insåg jag att jag inte klarar av att sitta i min mörka håla och själv tina bort så som min syster gjorde det sista året vid livet. Varken min familj eller SPECIELLT min syster skulle vilja det och det var då jag tog steget bort där ifrån.

Alla bortslösade år utav en trög kurator som inte lyssnat på mig, en sjuksyster som skickade mig till ett dumt idiot ställe som heter Bup och alla dumma lärare som bara gjorde allt värre. Alla dessa år hade jag slösat bort när jag hade kunnat vart på toppen och visat att jag är stark nog att leva det livet jag fick.

Ursäkta språket, men den vägen från botten till ”toppen” var FAN inte lätt, men så sjukt värt det.

Ska jag vara ärlig så vet jag själv inte vart jag hade vart idag om jag inte hade tagit det stora steget och klättrat upp ur min egna lilla mörka brunn. Jag tror ingen vet det, men en sak vet jag. Och det är att jag har blivit en mycket stark person som kämpar för mina drömmar och aldrig ger upp.

Jag insåg hur dum jag verkligen hade vart i alla dessa år jag hade suttit i min egna lilla mörka trånga brunn. Jag insåg att om min syrra klarade av att i 15 år sitta fast i en kropp där hon varken kunde röra sig eller prata, men fortfarande le och vara glad, och verkligen njuta utav det livet hon hade, då borde jag klara av att kämpa för det jag har att leva och ta mig upp till ljuset.

Min syster är som sagt en utav mina största förebilder, hon visade och lärde mig hur man kämpar för det man vill, hur man håller livsglädjen uppe och hur man gör det bästa utav livet.

Vad jag nu vill framföra i denna text är som sagt att o avsätt vad du har vart med om så ska du aldrig ge upp. Jag brukar säga att det finns inga nedgångar utan bara uppgångar, för allt negativt som du är med om gör dig så sjukt mycket starkare och klokare. Det kan bara vara så att du kanske inte vet om det.

Så gott folk, snälla kämpa för det ni vill med era liv, ta saker och ting inte för givet, och ge aldrig upp.

911637_10151668710674314_1069217599_n 960888_10151668710684314_60346206_nVärldens fulaste kastrull frilla hade jag haha…:) 

blogstats trackingpixel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *